Vill ni veta hur det ligger till med jämlikheten eller jämställdheten hos er? För att ni ska kunna vidta rätt åtgärder för ökad jämlikhet och jämställdhet behöver ni först ta reda på hur situationen ser ut, annars finns det en risk att ni satsar på fel åtgärder. Vilka är det som inte inkluderas idag? Vilka hinder finns? Vad har olika grupper för behov? Vi behöver undersöka och mäta. I slutet av ett projekt behöver vi också utvärdera. Har vi uppnått våra mål?
Jag är beteendevetare och statistiker. Mitt expertområde är data som handlar om jämlikhet och jämställdhet. Jag gör kartläggningar och utvärderingar och analyserar data för att besvara olika frågeställningar. En utmaning som jag tycker är särskilt spännande är att komma fram till hur olika företeelser ska mätas. Hur mäter vi hälsa? Hur mäter vi ekonomisk utsatthet? Hur mäter vi diskriminering? Här finns ett behov av att operationalisera och ta fram indikatorer.
Jämlikhet ska förstås i bred bemärkelse. Vi har de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Utöver dem finns det andra aspekter som kan vara relevanta, till exempel socioekonomisk status.
Jag har lång erfarenhet av att arbeta med ideella organisationer som vill bli mer inkluderande och genomföra projekt som gör så stor skillnad som möjligt. Ibland arbetar jag även med offentlig sektor, till exempel regioner och länsstyrelser som vill ta reda på hur hur livsvillkoren och förutsättningarna är för olika grupper i regionen.
Hur arbetar jag?
Hur olika diskrimineringsgrunder samspelar med varandra kallas för intersektionalitet. För att få en mer fullständig bild av ojämlikhet räcker det inte med att analysera enbart en diskrimineringsgrund, till exempel kön. De jämlikhetsanalyser som jag gör är intersektionella.
Exempel på frågeställningar kan vara hur diskriminering av personer med funktionsnedsättning tar sig uttryck, om alla människor oavsett kön känner sig välkomna i en förenings verksamhet eller vilka samband som finns mellan olika diskrimineringsgrunder och psykisk hälsa. För att besvara dessa frågeställningar kan vi ibland använda statistik och andra uppgifter som redan finns, till exempel hos SCB eller Socialstyrelsen. Ibland behöver vi göra en egen undersökning. Denna kan vara kvantitativ (statistisk, till exempel en enkät) eller kvalitativ (till exempel djupintervjuer). Vilken metod som passar bäst beror på bland annat frågeställningen och vilka förutsättningar som finns.
Jag arbetar med hela processen från början till slut. Bland annat hjälper jag till med att ta fram vad vi ska mäta och hur, och jag analyserar data för att hitta berättelsen.
Vad ska vi mäta och hur?
Oavsett om ni vill göra en kartläggning eller en utvärdering behöver vi komma fram till vad vi ska mäta och hur. Jämlikhet är komplext. Det behöver operationaliseras och göras mätbart. Ofta behövs flera indikatorer. Vill vi mäta hälsa kan vi till exempel titta på medellivslängd, Försäkringskassans ohälsotal och självskattad hälsa från Folkhälsomyndighetens enkät.
Ett viktigt steg är att ta reda på vad som redan finns. Kanske har det gjorts undersökningar utifrån liknande frågeställningar redan? Eller kanske en myndighet har statistik som vi kan utgå från? Det som redan finns är en bra utgångspunkt och det hjälper oss att ställa rätt frågor. Om ni driver ett projekt för ungdomar och undersökningar visar att liknande projekt inte brukar lyckas särskilt bra med att inkludera tjejer är det rimligt att vi tittar på inkludering i ert projekt utifrån just kön.
Jag arbetar både med att analysera befintlig statistik och att göra undersökningar. Jag arbetar med såväl kvantitativa metoder (statistik, till exempel enkäter) som kvalitativa (till exempel djupintervjuer och textanalyser). Vilken metod som passar bäst beror på frågeställningen. Ni kan också ha förutsättningar som gör vissa metoder mer lämpliga. Ni har kanske inte möjlighet att skicka ut en enkät, men era aktiviteter lämpar sig utmärkt för en observationsstudie.
Vad berättar de data vi har samlat in?
Jag genomför dataanalyser med statistiska metoder. När ni gör en webbenkät går det ofta att enkelt få fram hur många som har svarat vad, men det går att göra mycket mer utöver det. Finns det skillnader mellan grupper? Är dessa skillnader statistiskt säkerställda? Ett annat exempel är klusteranalys där olika kluster av respondenter tas fram. Detta visar på ett tydligt sätt vilka variabler som hänger samman och det lägger grunden för en helhetsbild och en berättelse.
Just berättelsen är viktig. I mina analyser går jag bortom att konstatera vad materialet visar. Jag söker berättelsen som ligger bakom att det ser ut som det gör. Det finns en berättelse bakom data. Utmaningen är att analysera fram den.
Diskriminerande algoritmer och AI
Om ni använder er av algoritmer och artificiell intelligens i er verksamhet är det viktigt att ni har analyserat den data som algoritmen bygger på ur ett jämlikhetsperspektiv. Annars finns det en risk att er data har en bias. Det leder till att algoritmen diskriminerar, till exempel utifrån etnicitet eller kön. Det finns gott om exempel på hur algoritmer har varit diskriminerande, till exempel när Amazons rekryteringsalgoritm systematiskt sorterade bort kvinnor som sökte tjänster i företaget. Jag kan hjälpa er att förstå er data ur ett jämlikhetsperspektiv så att ni kan förebygga den här typen av diskriminerande algoritmer.
Utbildningar
Jag erbjuder föreläsningar och workshops om statistik, jämlikhet och den spännande punkt där dessa ämnen möts.
Hur kan vi tolka och förhålla oss till statistik? Vi omges av enorma mängder statistik i styrdokument, tidningsartiklar, reklam, med mera. Vi har försäljningssiffror, resultat från kundenkäter och andra siffror som visar hur det går för olika verksamheter. Vad säger denna statistik, och vad säger den inte? Hur kan vi ta del av och använda statistik – som är ett oerhört kraftfullt och användbart redskap – utan att vilseledas av den?
Många behöver förstå och använda sig av statistik i sin yrkesroll eller sitt förtroendeuppdrag. Detta kan vara en stor utmaning. Till exempel behöver journalister, kommunpolitiker och chefer ofta kunna hantera statistik. Min övertygelse är att alla kan lära sig tips och tricks för att bättre och effektivare kunna läsa statistik och ha ett mer kritiskt förhållningssätt till statistik, även om de skulle ha svårt för matematik och siffror. Jag ger er de här tipsen och tricksen genom workshops med interaktiva övningar och praktiska exempel.
I mina utbildningar strävar jag efter att ge deltagarna en aha-upplevelse. Det ska vara tydligt för er hur ämnet är relevant för er och hur ni kan använda era förkunskaper för att nå en djupare förståelse.